Det finns ett flertal tidigare upphovspersoner som skapat modeller av personligheten som bestående av olika delar och krafter, ett klassiskt exempel är Carl Jung och två nutida exempel är Richard Schwartz, som skapat Internal Family Systems och Jeffrey Young som grundat Schematerapi. 

En del av konceptet compassion som det används i modellen är influerat av Paul Gilbert, grundaren av Compassionfokuserad terapi. Vissa delar av Steven Porges Polyvagala teori om nervsystemet finns inkluderade i modellen. Influenser kommer även från aktuell forskning om känslor av Lisa Feldman Barrett. Vilka delar som har influenser från vem presenteras löpande.

Hjulet uppfann någon annan, men detta specifika hjulbygge, kombinationen av delar och helheten den utgör, som kallas MetaParts Compassion Model, är skapad och är varumärkesskyddad av leg psykolog Hanna Söderqvist.

1. MPC är intuitiv, enkel och lätt att ta till sig. Du behöver inte lära dig och minnas teoretiska begrepp för att förstå den. Det gör den till en mer praktisk än intellektuell modell, och är som sådan lättare att komma ihåg när du behöver den.
2. MPC är formulerad utanför familjekonceptet, till skillnad från andra modeller över personligheten som ofta hänvisar till föräldradelar och barndelar inom den egna personligheten. I MPC kan du testa om att se delarna som vänner eller kollegor fungerar bättre för dig än att se dem som familjemedlemmar.
3. MPC är friare, eftersom den inte hänger ihop med en strikt teori som beskriver vilka delar du har och hur dina delar uppkom. Du kan formulera det lite mer som du vill, utan att behöva behålla förhålla dig till en förutbestämd och ifylld ram, med färdiga begrepp och förklaringar.

Det här med att vi består av en samling delpersonligheter är inte en sanning, det är ett sätt att uppleva sig själv. Om modellen inte passar dig kanske du kan kapa av någon bit som du tycker är hjälpsam eller intressant och ta med dig den biten, och lämna resten därhän. Eller så blir det tydligt för dig att du vill förstå dig själv på ett helt annat sätt.

Du kommer inte få vetenskapliga data på hur stor symptomlindrande effekt det medför på olika diagnoser att ta till sig den här modellen, eftersom de inte finns forskning på den här specifika modellen. MPC är inte heller en manual för behandling av ett sjukdomstillstånd. Det är en beskrivning av vad det kan vara att vara en människa, och förslag på förhållningssätt som kan göra det mänskliga livet mindre låst. 

Du får förstås hemskt gärna berätta att MPC finns och referera till var du fått informationen. Däremot får du inte ge behandling och kalla det MetaParts Compassion Model eftersom det är varumärkesskyddat – delvis för att förhindra att det används som självständig behandling, vilket inte är syftet. Om du tycker att någon du är i kontakt med skulle ha nytta av MPC är du varmt välkommen att hänvisa till leg psykolog Hanna Söderqvist, t ex via denna hemsida, eller på YouTube-kanalen @PsykologHannaSöderqvist. Om du är legitimerad vårdpersonal och intresserad av vidareutbildning inom MPC, så är du välkommen att lämna en intresseanmälan. 

Modellen har av andra upplevts som hjälpsamt vid till exempel stark självkritik, oro och stressproblematik.

Vid psykiatriska diagnoser som inkluderar suicidalitet, psykos eller DID bör försiktighet iakttas och interventioner som påverkar den psykiska hälsan diskuteras med din vårdgivare.

MPC strävar inte efter att definiera en universell mänsklighet och innefatta alla människor på jorden. Det här med att uppleva sig själv som en person varierar över tid och rum, och den här modellen skulle nog stå sig dåligt över olika kulturer och tider. Det gör den inte nödvändigtvis sämre för oss som lever här och nu.